Johan Bynélius kallar sin investerarstrategi för CAMP-B.
– En filosofi som är mycket mer långsiktig än andras, säger han.
Dessutom har han en sådan där guld-brorsa som du gärna plockar upp ur bakfickan – som hjälper till för att lyckas med investeringarna.
För två år sedan gav Johan Bynélius ut boken CAMP-B med undertiteln: Så slår du börsen år efter år – en investeringsfilosofi som fungerar. Även om själva bokskrivandet inte var en höjdare för Johan (”det förstörde hela sommaren med alla deadlines”) så är han nöjd över att ha samlat allt kring sin filosofi – som fungerat finfint under åren.
Till vardags driver han bolaget Fair Investments, som tillhandahåller finansiell rådgivning och kapitalförvaltning. Han driver också ett investmentbolag tillsammans med andra företagare som heter Investmentbolaget CAMP-B AB. Skillnaden mellan bolagen är att Investmentbolaget investerar och driver onoterade bolag.
Fair Investments historiska snittavkastning ligger på drygt 20 procent per år under 11 års tid, det vill säga en miljon kronor har växt till åtta miljoner kronor.
I skakiga tider som nu är han inte speciellt orolig – och inte hans kunder heller.
– Du får inte bli kund hos oss om du inte är beredd att avvara pengarna i fem år. Ändå ringer många upp oss efter två veckor och undrar varför inte pengarna ännu inte investerats. Våra kunder är som alla andra när det gäller tålamod, men när det skakar är våra kunder extremt mycket bättre än generellt på marknaden. De sitter lugnt och det var väldigt få som fick panik under pandemin, säger Johan Bynélius.
Om han tvingas beskriva sin investeringsfilosofi väldigt kort, så är den till skillnad från de flesta andra på marknaden mycket mer långsiktig.
– I snitt omsätts en aktie var sjätte månad, jag omsätter en aktie var femte år. Om du omsätter en aktie var sjätte månad hinner du omsätta den tio gånger under mina fem år. Jag kan fördjupa mig tio gånger mer än vad andra kan, säger han och fortsätter:
– Jag är inte långsiktig bara för att jag vill vara annorlunda. Det är faktabaserat att det finns en samvariation hur det går för bolaget och börskursen först på fem år. Om du ska investera på ett år kan du i princip strunta i hur det går för bolaget.
En del säger, att du inte “ska gifta dig med en aktie” och att “ingen har gått bankrutt genom att sälja en aktie som gått upp i pris”.
– Det är billiga poänger som stämmer. Men de som har varit långsiktiga har verkligen byggt förmögenheter på börsen. Under tuffa perioder är det lättare att hålla fast vid ett bolag, om du lärt känna bolaget under många år.
Hur gör du då för att hitta rätt bolag?
– Jag har stor hjälp av min brorsa, som är matematiker och programmerare (kuriosa; han var även riskansvarig på AP2). Han har programmerat en algoritm som”filtrerar” alla bolag som finns i världen. Vi tittar på hur förutsägbara de är, olika trender och ser om bolaget kommer att vara bestående. För att ge ett exempel på en variabel av många som vi letar efter, kan jag nämna att vi söker efter bolag som har en hög marginal och har lyckats försvara sig mot sina konkurrenter, under lång tid. Vår modell är kvantamental, alltså både kvant- och fundamentalt baserad.
Om jag inte har en sådan där brorsa då?
– Ja, hur gjorde du innan du hade en dammsugare? Du fick sopa själv. Samma här – du måste samla ihop data och siffror själv. Men jag har gjort det tidigare också och det tror jag är viktigt. En fråga som dyker upp bland mina “nördkompisar” är om AI kommer att ersätta oss. Min take på det är att alla som är supersmarta som min brorsa, och våra andra fysiker på jobbet, hade aldrig kunnat bygga något vettigt om de inte haft någon som mig som förstår vad som är en bra investering. De som vinner är de som är bolagsnördar som fattar vad som fungerar att automatisera och förstår vad som inte går att automatisera, säger Johan och fortsätter:
– Det går inte heller att komma ifrån att kvalitativt detektivarbete är betydligt mer värdefullt än enbart mekaniskt kvantitativa algoritmer. Den bästa investeraren förstår bolag, förstår hur en årsredovisning ska rensas från redovisningsteknisk “mumbo jumbo”, vad som skapar värde och vad som gör att konkurrensfördelar förbättras. En person med hög intelligens utan den förståelsen skapar mindre värde. Skit in blir skit ut oavsett hur smart modell de byggt.
I boken skriver du att de mest framgångsrika drar nytta av brister i det finansiella systemet. Vilka brister?
– Kortsiktigheten är den mest uppenbara. Hur påverkas en vanlig människa som inte jobbar i finansbranschen? Han får pengar över som han ska investera i aktier och läser DI eller Svenska Dagbladet där en del “experter” uttalar sig. “Experter” som borde ha en varudeklaration – har de tio års track record där de lyckats slå index? Varför ska läsarna annars vara intresserade? Om Ica-handlarna fick sälja livsmedel utan varudeklaration kan ni kanske gissa vilka livsmedel vi skulle få. Nu förstår du kanske bättre vilka råd som kommer från alla “experter”. Medierna lever dock på annonser och att läsarna ska återkomma vilket ger experter som är jättekortsiktiga. De ger råd kring det som är hett för tillfället, men som bara bygger på spekulation. Då går det åt skogen. De som ska investera sina pengar har också lärt sig att i deras arbete, som rörmokare, revisor eller snickare, tjänar de mer ju hårdare de jobbar. När du investerar är det precis tvärtom – de som sitter på sina händer tjänar mest pengar.
Ganska snart förstår du som läsare av Johans bok att han har tid som drivkraft.
– Stämmer. Många säger så fint att pengar inte ger lycka. Men pengar ger frihet. Pengar är en bytesvara, du kan byta pengar till saker du älskar att göra. Högre avkastning ger dig därför större möjligheter att lägga tid på det du älskar. Om inte det ger lycka så förstår jag inte vad som ska ge dig lycka.
Med tanke på att ens avkastning alltid kan bli ännu större – när är du själv nöjd?
– Jag är nöjd när jag har högst avkastning av alla i förhållande till den risk jag tagit. Varför ska mina kunder investera hos mig annars? Här måste jag förtydliga – risk för gemene man handlar om volatilitet, svängningar på börsen. Men jag har inget emot att mina bolag svänger – på uppsidan. Går de däremot ner 80 procent mår jag illa. Risk för mig är ras på nedsidan samt risk på uppsidan, det vill säga alternativkostnaden, säger Johan och fortsätter:
– Det finns risk att undvika på nedsidan men också en osynlig risk som de flesta missar. Alternativkostnaden du går miste om. Det är den farligaste risken av alla. De som legat i cash sedan 2011 har bara 12 procent kvar av sitt kapital i jämförelse med den avkastning jag haft. 100 procent av kapitalet kvar i jämförelse med 800 procent som jag haft innebär att de bara har 12 procent av det kapital de kunde haft (100/800=12%). Alternativkostnaden har skalat bort 88 procent av deras kapital. Ingen talar om det raset på -88 procent för det raset är osynligt. Tanken går till filmen The Usual Suspects: “The greatest trick the devil ever pulled was convincing the world he didn’t exist.“
Du skriver att ”utdelning, som många hyllar, dödar ränta på ränta-effekten” – men varför inte också njuta av kapitalet?
– Det här ser jag som två olika saker. Det ena är investeringar, det andra är konsumtion. Jag har köpt ett svindyrt hus som jag bor i och en pool till mina barn och vore jag Warren Buffet, hade jag aldrig köpt ett sådant hus. De pengarna ser jag som borta, medan andra ser det som en investering. Det är konsumtion eftersom en villa bara står där, den skapar inget värde. Ett bolag/aktie skapar värde varje dag, därför är det en investering.
Johan tar sommarstuga som ett exempel där han alltid tänker på alternativkostnad.
– Om jag skulle köpa en sommarstuga för fem miljoner tänker jag direkt på hur mycket de pengarna skulle gett i avkastning. Säg om jag är riktigt jäkla dålig och bara skulle få tio procent avkastning på de här pengarna på ett år. Då hade jag ändå tjänat 500 000 om jag istället investerat pengarna. Jag är aldrig längre än sex veckor i ett sommarhus och delar jag 500 000 med sex veckor har jag 83 000 kronor i veckan att hyra ett sommarhus via Airbnb. Då köper jag inget sommarhus.
Men skulle du casha upp om familjen väljer ett av de dyraste?
– Det skulle jag göra. För om jag hade ägt sommarhuset hade det varit mycket värre.
