Tänk efter noga. Du valde fonden/rådgivaren för att: a) ”den är känd” b) ”det stod om den i tidningen” c) ”för att bolaget är välrenommerat” d) ”för att din rådgivare verkar trovärdig, trevlig och bjuder dig på saker” e) ”rådgivaren bryr sig om dig” f) ”private banking-lösningen ger dig status” …alla dumma anledningar till att välja en fond eller rådgivare. Vi använder analogier. Vi gör det för att vi känner oss bekväma med hur saker gjorts tidigare och hur andra agerar. Det är mentalt enkelt att resonera med analogier istället för att tänka på riktigt. Om vi tänker på riktigt, gör vi som Einstein. ”Vi gör allt så enkelt som möjligt men inte enklare.” Vi bryter ner problemet till dess beståndsdelar. Vårt problem skulle brytas ner till frågan: Hur väljer du en förvaltare som ger dig en bättre avkastning än snittet över en konjunkturcykel? Hur väljer du ”det rätta” istället för ”den rätta”? Du väljer fonden/förvaltningen/rådgivaren för att: Investeringsprocessen har stor sannolikhet att prestera bättre än snittet Din rådgivare vinner bara om du vinner eftersom hen investerar privat i samma sak. Din rådgivare förlorar om du förlorar. (se rad ovan) Hens investeringsbeslut motiveras inte av ökad provision.

Johan Bynélius - 22 Mar 2019